Hästar är herbivora grovtarmsjäsare och deras blind- och tjocktarm fungerar som en vätskereservoar då tarminnehållets fibrer håller vatten. Vätskereservoaren i grovtarmen hjälper till att bibehålla vätskebalansen vid uttorkning. Högpresterande hästar som utför hårt arbete kan förlora stora mängder vätska och en foderstat med mycket grovfoder verkar vara till fördel för hästens vätskebalans. Men olika fibrer håller/binder vatten olika bra och fibersammansättningen hos vallfoder kan variera stort. Fibrer som har hög vattenhållande kapacitet fermenteras/bryts ned i högre grad vilket också innebär att vattnet som var bundet till fibern blir tillgängligt att absorberas från tarmen, och på så sätt fungerar grovtarmen som en vätskereservoar för hästen. Tidigare studier har föreslagit att med mer lättfermenterade fibrer i foderstaten blir en större vätskevolym tillgänglig i grovtarmen. Vatten bundet till fibrer som utsöndrats via träcken har inte varit tillgängligt för hästen.

Här presenteras resultat från två studier där tarminnehållets och träckens vattenhållande kapacitet mätts när hästar utfodrats med tidigt skördat gräshösilage (Foderstat G), lusernhösilage (Foderstat L) och den mer traditionella foderstaten med sent skördat gräshösilage kompletterat med kraftfoder (<1 g stärkelse/kg kroppsvikt och dag) (Foderstat K). Gräshösilagen kom från samma vall men skördades med 6 veckors mellanrum, kraftfodret var havre och sojamjöl. Alla foderstaterna kompletterades med mineraler och salt.

Förutom vattenhållande kapacitet mättes även hästarnas kroppsvikt och vätskebalans. I den ena studien användes hästar i vila och i den andra studien användes travhästar i träning. De tre foderstaterna innebar skillnader i fiberintag, Foderstat G gav lägre och Foderstat L högre intag av ADF och cellulosa, medan Foderstat K gav högst intag av hemicellulosa. Tabell 1 visar intaget av energi, protein och fibrer på de tre foderstaterna. 

Tarminnehållets och träckens vattenhållande kapacitet mättes med två metoder och resultaten visas i Tabell 2. Foderstat G resulterade i högst vattenhållande kapacitet både för hästarna i vila och hästarna i träning. För hästarna i vila ser vi att den vattenhållande kapaciteten minskade från blindtarm till träck. När fibern fermenteras minskar dess kapacitet att hålla vatten och vattnet blir tillgängligt att absorberas från tarmen.  

Vätska förloras ständigt från kroppen via urin och träck, men även via avdunstning (evaporation) från kroppen och andningsvägarna. Här har vätskebalansen undersökts genom att mäta hästarnas vattenintag och vattenutsöndring (Tabell 3). Det vill säga hur mycket hästarna drack plus hur mycket vatten de fick i sig via fodret och hur mycket vatten de förlorade via träck och urin. Genom att sedan ta totala vattenintaget (druckit + via fodret) – totala vattenutsöndringen (via urin + via träck) får man ett beräknat värde för hästens evaporation (avdunstning via hud och andningsvägar).

När hästarna stod på Foderstat G hade de en lägre vattenutsöndring via träcken och tillsammans med den högre vattenhållande kapaciteten i tarminnehåll och träck på Foderstat G skulle detta kunna betyda att vätskereservoaren var mera tillgänglig när hästarna åt denna foderstat.

För högpresterande hästar är det även intressant hur mycket de väger när de står på olika foderstater, generellt gäller att en tyngre häst blir långsammare. Hästarna i vila vägde i genomsnitt 461 kg när de åt Foderstat K, 459 kg när de åt Foderstat G och 465 kg när de åt Foderstat L. Travhästarna i träning vägde 492 kg när de åt Foderstat K, 485 kg när de åt Foderstat G och 492 kg när de åt Foderstat L (det var ingen skillnad i hullbedömning). I både studierna var hästarna något lättare när de stod på Foderstat G.  

Sammanfattningsvis, för den högpresterande hästen vill vi ha en foderstat som främjar grovtarmens vätskereservoar med fibrer med hög vattenhållande kapacitet, att vätskereservoaren ska vara tillgänglig för hästen och att den inte ska göra hästen tyngre än nödvändigt. I de här två studierna blev Foderstat G, det tidigt skördade gräset, det bästa alternativet. Vi vill också ha en foderstat som främjar hästens grovtarmshälsa och den jämförelsen kan du läsa om här.

Källa:

Muhonen S, Philippeau C & Julliand V. 2022. Effects of differences in fibre composition and maturity of forage-based diets on the fluid balance, water-holding capacity and viscosity in equine caecum and colon digesta. Animals 12, 3340.

Muhonen S & Julliand V. 2023. Fibre composition and maturity of forage-based diets affects the fluid balance, faecal water-holding capacity and microbial ecosystem in French trotters. Animals 13, 328.