0660 - 43 18 20 sara@hastforsk.se

Använd bara analyserat grovfoder

Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad (förvedad) är cellväggen, vilket innebär att växtens smältbarhet minskar. Det betyder att ju tidigare i utvecklingsstadiet vallen skördas desto högre smältbarhet har grovfodret och tvärtom ju senare skördat grovfoder desto lägre smältbarhet. Fodrets smältbarhet anger hur mycket av fodret hästen kan tillgodogöra sig, hur stor andel energi och protein som är tillgängligt för hästen. Ju lägre smältbarhet desto lägre näringsvärde har grovfodret och en analys ger svar på fodrets näringsvärde.

Skördetidpunkten har störst betydelse för grovfoders näringsvärde. Valet av sort eller sortblandning av gräs påverkar bara till viss del. Näringsvärdet kan även variera mellan olika platser och år. En svensk studie har visat att det finns ett samspel mellan skördetidpunkt, skördeår och plats som är starkare än mellan sort och plats för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs. Vilket betyder att i skördetidpunkt, skördeår och plats finns de största variationerna och de påverkas inte av sortskillnader. Samma gäller för rödklöver som är en proteinrik baljväxt, skördetidpunkt har större effekt än sort på näringsinnehållet. Ju senare utvecklingsstadium desto lägre proteininnehåll och högre fiberinnehåll har rödklövern, vilket beror på att stjälkandelen ökar på bekostnad av bladandelen. Så precis som för gräs minskar andelen energi och protein som är tillgängligt för hästen med senare skördetidpunkt.

Eftersom det kan vara så stora variationer mellan grovfoder beroende av utvecklingsstadium vid skörd, skördeår och plats är det viktigt att analysera grovfoder. Först då vet vi vad vi fodrar med! En analys visar torrsubstans (ts) i %, omsättbar energi i MJ och smältbart råprotein i g och dessa värden är viktigast och bestämmer hur mycket av just det här grovfodret hästen behöver äta per dag för att tillgodose energi- och proteinbehovet. Det är inte alltid som makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P) och magnesium (Mg) finns med i grundpaketet när man beställer en grovfoderanalys, då får man kryssa för att man vill ha dem analyserade också. Dessa tre makromineraler behöver finnas med för att kunna räkna och balansera foderstaten med ett mineralfoder som kompletterar mineralinnehållet i just detta grovfoder.

Torrsubstanshalten visar hur mycket torr substans och hur mycket vatten fodret innehåller. Det är viktig information eftersom vatten inte innehåller någon näring. Här finns mer information om kg foder och kg ts!

Eftersom skördetidpunkten har så stor inverkan på grovfodrets näringsvärde finns det också stor möjlighet att styra innehållet av fiber, energi och protein. Därmed går det att producera grovfoder med olika näringsvärde för olika behov. Trots att olika typer av hästar har olika näringsbehov har de alla samma mentala behov av att få äta länge. Läs mer om det och hur vi kan fodra rätt grovfoder till rätt häst här.

Vad är fibrer?

Fibrer är ett samlingsnamn för strukturella kolhydrater och tillsammans med lignin bildar de växternas cellväggar. Cellväggar är uppbyggda av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Genom de fibernedbrytande bakterierna och svamparna i hästens tarmflora kan hästen tillgodogöra sig fibrer. Tarmflorans restprodukter är de kortkedjiga fettsyrorna och på en foderstat med mycket eller bara grovfoder utgör de hästens största energikälla. Fibrer kan var olika lättfermenterade, till exempel är pektiner som ingår i hemicellulosa mera lättfermenterade och cellulosa mera svårfermenterat.

Källor:

Halling MA & Jansson J 2014. Näringskvalitet i olika vallgräs. Vallkonferens 2014, Rapport nr 18, sid 47-50, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige.

Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.

Nadeau E, Hallin O, Richardt W, Hansen H, Arnesson A & Jansson J 2014. Protein och fiber i rödklöver – inverkan av skördetidpunkt och sort. Vallkonferens 2014, Rapport nr 18, sid 85-88, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige.

Ragnarsson S & Lindberg JE 2008. Nutritional value of timothy haylage in Icelandic horses. Livestock Science 113, 202-208.